”Jag minns ett välskött zoo där djuren behandlades med omsorg. Under juli och augusti var det mycket besökt,” minns M.F., tidigare kommunal borgmästare. Denna uppfattning verkar vara allmänt delad med tanke på de många minnen som dyker upp.
”Zoo var främst befolkat av kattdjur, med några björnar, men levnadsförhållandena var tveksamma,” berättar han.
”Jag minns en hemsk björngrop, helt i betong, utan någon stimulans och fruktansvärt överfull!”
”Vid mitt besök 1995 fanns det ett lejonpar, ett annat par jaguarer samt 4 eller 5 brunbjörnar i en betonggrop. Jag minns också en dromedar i en stor träbur nära lekplatsen. Då hade ägarna nämnt ekonomiska svårigheter (ingen subvention) och därmed omöjligheten att göra förbättringar. De var passionerade för djuren, men deras syn på zoo stämde inte längre överens med dagens normer. Lyckligtvis stängde parken 2002, men jag tycker det var sent med tanke på de trånga inhägnaderna och avsaknaden av förändringar under 20 år. Det var en annan tid...”
Faktum är att idag, mer än två år efter förvärvet, har länsstyrelsen påbörjat återställningen av vägen som leder till Puy de Dôme. Vägen, som betraktas som en svart fläck i landskapet, en vårta enligt Orcines borgmästare Jean-Marc Morvan, har omarbetats efter asbestsanering, arkeologiska utgrävningar, min insats och bulldozrarnas arbete. Så börjar en ny era där fåren har ersatt vargarna.
